Att utforska nya områden

Flytten till en ny stad innebär också att vi måste hitta nya promenadstråk för oss och våra hundar. Hitintills har vi inte hunnit med så mycket förutom att packa upp kartonger, hänga tavlor, bära möbler och annat nödvändigt. Det lilla vi har sett av naturen runt omkring lovar i alla fall gott!

Promenaden hemifrån vårt hus in till stan avverkas med fördel längs med Rönne å. Det är en fantastisk vacker sträcka som börjar med en kortare väg genom hembygdsparken för att fortsätta på grusad promenad/cykelväg fram till centrum.

På vägen finns även en väldigt liten småbåtshamn. Man får nästan en känsla av att vara på semester när man strosar fram längs med ån.

Förhoppningsvis ska vi snart få lite mer tid över att hitta fler promenadvänliga stråk och att ta oss ner till havet med hundarna för ett bad! Tills dess får vi nöja oss med den skog som finns runt omkring oss och med vår nya vildvuxna trädgård.

Garagetak

Vår gigantiska Rhododendron

 

 

 Hörs!
Agneta

Att hänga konst

Veckan som gick ägnade vi delvis åt att hänga upp tavlor. Det tar sin tid att få rätt tavla på rätt plats. Vi har dessutom en del ganska stora konstverk som tar plats både i storlek och uttryck. Någon som har sett Lasse Åbergs film "Den ofrivillige golfaren" kommer kanske ihåg repliken "jag vet inte om rummet tål den här koncentrationen". Jag ler fortfarande när jag tänker på den, det lät verkligen töntigt i filmen, men det ligger ganska mycket i det. 

Speciellt den här tavlan var svår att få in i vårt nya hus. Den är 350 cm hög och 130 cm bred, ingenting man spikar upp på vilken vägg som helst. Vi beställde den speciellt till en vägg i trappan i vårt förra hus och blev nu tvungna att bygga om väggen i trappan upp till andra våningen för att få plats med den i Sidensvansen 10. 



I väntan på att sättas upp

På plats i nya trappan

Tavlan är målad av en Helsingborgskonstnär som heter Clas Håkansson. Han reser världen runt för att besöka vingårdar och översätter sedan flaskorna (och smakerna?) i konst. Vi beställde en tavla med Chrysler Building som enligt mig och många andra är en av världens vackraste byggnader. Vinet är utprovat av Clas, vi har bara tomflaskan kvar! Vi har flera tavlor av Clas Håkansson vilka jag helt säkert får anledning att återkomma till. Besök gärna hans hemsida Clas Håkansson

En annan av våra favoritkonstnärer är Jean-Louis Maurin, en fransman numera bosatt och verkande i Simrishamn. Jean-Louis har bland annat under tre år bidragit med originalkonstverk till några av nobelpristagarnas diplom. Jag tycker att han skapar en otroligt vacker konst med sina cirklar och rektanglar i äggoljetempera. Även Jean-Louis har en egen hemsida Jean-Louis Maurin

Min absoluta favorittavla som får hänga över pianot även i detta huset

Ytterligare ett mästerverk av Jean-Louis har hittat sin nya plats

I matplatsen vid köket har vi hängt upp två underbara skapelser av Anna Törnquist. Henne brukar vi besöka vid vår årliga Österlentur under konstrundan vid Påsk. Anna målar fantastiska tavlor i akvarell ofta med en humoristisk underton. Här hittar ni henne Anna Törnquist

Skarvar i enlighet med Anna

Vad gäller tavelhängning hemma hos oss kommer den att fortsätta ett tag till. Som sagt, rätt tavla på rätt plats, det görs inte på en kafferast!

Hörs!
Agneta

Köket - en långdragen historia

I vårt förra hus lät vi sätta in ett fantastiskt Bulthaup-kök. Det var utrustat med extra allt och egentligen onödigt dyrt, men väl värt varenda krona. Givetvis valde vi därför att återigen låta sätta in ett Bulthaup-kök även i det nya huset. Vem vill ändra på ett vinnande koncept?

Köket i vårt förra hus
 

Köket i vårt nya hus var från 1938 och visst, väldigt charmigt men absolut inte anpassat för att arbeta i. Arbetsytorna lyste med sin frånvaro och de få som fanns var, helt i enlighet med 1938 års standard, på ca 80 cm höjd.

Köket i nya huset före renovering

Ett nytt kök beställdes alltså och ritade upp i samma stil som det i vårt förra hus. Den stora skillnaden den här gången var att allt som kunde gå fel också gjorde det. Det var mått som inte stämde, skadade delar, skruvar som rostade efter en vecka i diskmaskinen, felleverans från fabrik och illa injusterade lådor. Som alltid blir det så att alla skyller på alla.

När man investerar i förhållande vis dyra saker har man som regel större förväntningar också. Man brukar ju säga att man får vad man betalar för, jag börjar faktiskt tvivla. Nu är det ju för sent att ångra sig, och köket kommer säkert att bli bra till slut, när alla fel och brister är åtgärdade och all bitter eftersmak har tynat bort.

 

Lådor som ska sitta perfekt anpassade

Vad hände med väggpanelen här då?

När allt väl har kommit på plats hoppas och tror jag trots allt att detta köket kommer att bli ännu bättre än vårt förra. Det har en underbar känsla med varma färger och tre fönster som släpper in ett härligt ljus och frodig grönska från trädgården.

Det blir nog toppenbra - vi säger så.

Hörs
Agneta

Att fälla ett vårdträd

Kan man våga sig på att fälla ett träd som påstås vara ett vårdträd planterat drygt 50 år tidigare? Innnebär det att hela huset kommer att rasa sönder och samman, att trädgården invaderas av gräshoppor eller att en meteorit kommer att landa mitt i härligheten?

På vår tomt fanns ett stort lärkträd som tog upp i princip hela den yta som skulle kunna vara öppen på tomten. Det var inget vackert träd i sig och dessutom helt felplacerat. Det skymde solen på dagen och skräpade ner både gräsmatta och terass. När det sedan dessutom skymde signalen till parabolen (i-landsproblem!) kom nådastöten.

 

Nu är detta träd ett minne blott. Det är ju lite nervigt att fälla stora träd, inte så mycket man kan göra åt det när det väl är nere. Därför var det lite med bävan vi såg arboristerna klättra uppför trädstammen och kapa gren efter gren.

 

Tre man slet med att såga grenar, fälla stammen och kapa ner allting till mindre bitar.

Nästa vecka kommer de tillbaka för att fräsa bort stubben och sedan börjar planeringen av den nya trädgården. Idag är det bara ett vildvuxet sammelsurium av olika växter, så vi har verkligen fått något att bita i. Här passar det absolut inte med någon mormorsträdgård, snarare något relativt strikt och givetvis lättskött. Trädgården sluttar ganska mycket varför en snygg terassering kan vara ett alternativ. Kanske något i stil med detta!

En stor härlig bok behåller vi. Visserligen skuggar den för kvällssolen, men vissa träd måste bara få finnas kvar!

 

Förhoppningsvis återkommer jag med inlägg om fortgående renovering av huset, inte med sammanrasande hus, gräshoppsinvation eller kraschade meteoriter!

Hörs!
Agneta

Fönsterbyte

Att byta fönster eller inte är inte något självklart val när det gäller gamla hus. Samtidigt som man vill ha ett så energisnålt och underhållsfritt hus som möjligt, vill man inte förstöra husets karaktär.

Fasad med ursprungliga fönster

Jag hade mina funderingar vad det gäller vårt hus (min man var övertygad från början), men kom fram till att det var ok att byta. En del fönster hade bytts ut sedan tidigare och ett av de största fönstren var ett englasfönster. Vårt val föll på Velfacfönster med sin smäckra ram som tillåter mycket glas och lite karm i varje fönster. Om den här typen av fönster hade funnits 1938 när huset ritades och byggdes, så tror jag att även arkitekten hade gjort samma val.

Fönsterkonstruktion Velfac

 Under fönsterbytet såg huset verkligen förfärligt ut, ungefär som ett ödehus, tomt och övergivet.

Själva isättningen av de nya fönstren tog inte så lång tid men sedan tillkommer en hel del finlir för att få till det estetiska.

Nu är det bara fönsterblecken kvar sedan har vi nya vackra fönster i hela huset.

Hörs!
Agneta

Att leva i ett renoveringsprojekt

Sent igår flyttade vi in i Sidensvansen 10, en alltigenom byggarbetsplats. I princip inget rum i huset är klart. Badrummet är det som har kommit längst, endast lite mindre detaljer kvar. En vecka till sedan är kanske kök och vardagsrum klart.Trot den som vill! Gårdagens matplats blev synnerligen enkel fast funktionell. Stolar från köksmatplatsen och en överbliven tevagn placerade i blivande TV-rummet fungerade alldeles utmärkt.

 

 

 

Att jämföra med tidigare matplats i köket i vårt förra hus 

 

 

 

Som plåster på såren vaknade vi upp efter en natts fantastiskt god sömn och kunde blicka ut genom fönstret över gigantiska grönskande bokar som silade ljuset så underbart vackert.

Än så länge kan vi inte flytta in så mycket av våra möbler eftersom väldigt mycket arbete återstår, så idag blir det bara lite mindre fixande och installation av TV. En stor bukett liljekonvaljer har plockats in från trädgården av yngsta dottern och står och doftar så härligt på mitt sängbord.

Hörs!
Agneta

Imorgon flyttar vi in!

Nu har vi hållt på med renovering sedan vi fick tillträde till huset den 18 februari och imorgon är det äntligen dags för inflyttning! Allt är givetvis inte färdigt än, vem hade väl förväntat sig det, men vi ska i alla fall hjälpligt kunna bo i huset nu. Hantverkarna kommer förmodligen att trängas med oss ett tag till men det kan vi väl leva med.

Vi har lämnat vårt stora hus i Helsingborg för ett betydligt mindre i den lillla staden Ängelholm. Läget är verkligen härligt med närhet både till skog och hav, och dessutom älskar jag funkisarkitekturen från 1938. Under renoveringen har vi tagit massvis med bilder som jag har planer på att lägga ut här på min blogg. Det kommer att bli mycket före och efter bilder!

Funkis a la 1938



Planerat utseende efter garagebygge

 

 



 De närmaste dagarna kommer helt säkert att bli hektiska, men vad roligt det ska bli! Can't wait!

Hörs!
Agneta